Tävlingsweekend i Falun

Det var riktigt kul det. Trodde inte det kunde bli roligare än sist jag var uppe i december och tävlade men det kunde det uppenbarligen! Lite spänd sådär var jag också med tanke på att formen BORDE vara bra mycket bättre nu än på förra sidan nyår. Den gången kom jag från två månaders off season med enbart jobbet som träning (nästan). Jag var då tvåa på momentet eliminering men var ganska ojämn resultatmässigt då om jag minns rätt. I helgen körde jag bättre och var 2:a, 2:a, 3:a samt delad 1:a i de fyra momenten. Jag hade planen spikad sen ganska långt innan och den gick väl ut på att vara offensiv men samtidigt använda skallen. Den kombon har varit totalt otänkbar för mig tidigare år och där har kanske den största delen av min utveckling det senaste året legat även om benen även dem vaknat till liv lite också.

Vi har väl så kul ihop!

Det inledande Scratchloppet var ett visst antal varv (typ 40) där förste cyklist i mål vinner. Jag attackerade omgående här och tror jag var iväg några varv solo innan jag blev hämtad. Jag tror sen att jag gick iväg solo än en gång. Minns att jag med fyra varv kvar tyckte mig ha en bra ledning men Jacob Wihk den rackarn stötte ikapp och förbi mig där i slutet. Jag lyckades hålla klungan bakom mig hyfsat betryggande.

Moment två var det jag tyckte sämst om förra gången. Speed eller Tempo kallas det. Förra gången körde vi bara 10 varv med poäng varje jävla varv men den här gången var det hela FEMTON varv där de fem första var utan poäng. Jag attackerade omgående. Fick lucka, blev inhämtad efter ett antal varv. Torskade lite poäng men gick sedan solo igen och knep ett par poäng. Jag minns inte finalen av momentet men jag slutade i allafall tvåa bakom Jacob här också tillslut.

Moment tre var eliminering. Helt klart det intressantaste heatet då juniorerna drog igång hårdkörning innan juryn startat tävlingen. Jag ville helst vara i spets på klungan här men tvingades tack vare vansinnesöppningen slita uppe på blå linje. Tror det var Marcus Streijfert som stretade emot framför mig. Efter ett antal varv började det se tunt ut bakåt och fortfarande befann jag mig på blå. Jag var nu tvungen att komma förbi Marcus för att inte åka ut tidigt. Jag gav var jag hade utan att riskera en krasch och som tur var drog jag det längsta strået oss två emellan och lyckades glida om och dessutom ta tät på gruppen! Tyvärr tyvärr var jag lite sur i benen vid det här laget. Senaste velodromracet i december hade jag tät loppet igenom och kunde slå av och på lite som jag ville där fram. Försökte göra det nu också men hade byggt upp en ganska stor skuld från bataljen på blå. När vi bara var tre kvar i tävlingen anade Jacon oråd på min rulle och tog sig förbi, på rullen satt en till junior som heter Filip och mellan oss två var det ganska tight över linjen men inte alls nära för min del. Trea tillslut alltså..

Jag försöker intervjua Olof med Jocke Olssons X-games mick! Tack Jocke för att vi fick bo hos dig i helgen!

Från lördagens träning. De sluga rävarna lyckades hetsa mig till ett rekordförsök på flygande varv... 12.52sek stannade klockan på. Fjärde bäst av oss fyra i laget som besökte banan i helgen!!

Moment fyra! 80 varv poänglopp. Rena drömmen för mig. Långt och fint. Jag väntade ett helt varv med att attackera. Jag gick sen iväg på ett soloäventyr igen. Publiken hejade och det var hur kul som helst. Jag blev återigen hämtad. Var typ sist i första spurten. Det var planlagt. Nör jag blev hämtad så nära första spurten visste jag att jag kunde hälsa hem i just den spurten. Tillfället skulle dock komma precis efter spurten när alla slappnar av lite grann. Taktiken funkade rätt bra, jag kunde slita mig förbi och iväg från gruppen och den här gången lyckades jag faktiskt varva klungan efter ett tag. Här ångrar jag lite i efterhand att jag inte höll mig bakom klungan längre och samla en till omgång poäng. Jag myglade faktiskt en hel del bakom klungan. Tror jag satt där minst fem varv och höll igen men såhär i efterhand skulle jag fan suttit där resten av tävlingen! Jag varvade iallafall klungan och fick dubbla poäng i med det. Jag hade inte riktigt koll på hur jag låg till mot Jacob totalt utan körde bara vidare. Stötte igen från klungan. Den här gången orkade jag inte köra ifrån dem och jag blev hämtad inför finalen och i sista klungspurten var jag nog typ sist igen. Wihk och jag slutade på samma poäng i det här heatet men totalt vann gubben med åtta betryggande poäng...    

Jacob har en helt annan profil än mig cykelmässigt och det är häftigt hur olika färdigheter kan mäta sig med varandra i sporten cykel. Jag har inte så mycket att sätta emot starka cyklister när det kommer till toppfart och tyvärr kunde jag inte avväpna spurtarna hela tiden i helgen. Jag var nog var bland de svagaste cyklisterna i hela A klassen om man ska se till just toppfart. Som tur är handlar cykling så lite om det och så mycket mer om huvud och kondis. Huvudet får man av att göra fel många många gånger tills man hittar rätt och det är precis det jag gjorde förra året i Belgien. Jag har varit lite orolig för att tappa momentet där under off season men som tur är verkar rutiner sätta sig i ryggraden på ett annat sätt än tex fysik.. Söndags kändes som om jag avslutade säsongen förra veckan. Jag kunde attackera avslappnat och hade tid att tänka och fatta många bra beslut.
Jag är ganska novis på velodromen rent tävlingsmässigt så det var en jävla massa jag missade på också såklart. Jag tycker iallafall jag lyckades maximera antalet minuter i attack. Tror inte jag hade en sekund extra att ge nångång faktiskt. Kom alltid in tröttast av oss tyckte jag själv eller så tyckte alla det kanske!

Härnäst Provence! Hörs då. Tills dess lite bra häng och träning är planen...